Upplöst tid

Sommar! Det är tider det. Inte sommartid, för det har vi ändå och som någon annan har bestämt. Nej, jag menar den tid som jag själv bestämmer över och vad jag vill göra med den. Som i förrgår då jag bestämt att ägna min tid åt en resa med S/S Blidösund. Jag stod tom på gästlistan eftersom Nomads skulle spela. Det var för åttonde året de spelade på båten och jag har varit med alla gångerna. Det är så fantastiskt med alla de människor som också varit med alla eller nästan alla gångerna. En sorts kärleksmöten där det är musiken som är det erotiska för självklart är det den som gäller, men därnäst alla fansen. Alla kramar och alla glada tillrop över att jag, trummisens mamma är med. Där finns ett gäng från Norrtälje som säkert inte missat någon Nomadskonsert och som tagit också mig till sitt hjärta och alltid månar om att jag får en bra plats. I pausen träffade jag på ett gäng från Gotland och som också uppmärksammat att jag varit med på tidigare Blidösundsresor när Nomads spelat. De var trevliga och ville om de kunde ordna en Nomadskonsert på Gotland att jag också ingick i bokningen och för att bekräfta sin goda vilja bjöd de mig på en öl.
Jag talade med Jocke, min son och trummis och vi konstaterade att det var något magiskt över kvällen. Fantastiskt väder som det varit varje gång, en skärgård likt ett sörgårdslandskap där båten sakta glider fram mellan öar och skär, ett litet akterutrymme där musikerna rockar loss men som känns som Wembley Hall med världsvid horisont, alla fansen som kan alla texter och sjunger med, Hasses gitarrspel av världsklass och Jockes intensiva trumspel som en mamma stolt insuper. Kvällen var helig i mytisk betydelse bortom verkligheten i upplöst tid.