lördag 22 augusti 2009

Skördetid

Skördetid är ju något som är förknippat med höst då det man sått på våren ska skördas. Visst är det så, men hela livet består av att så och skörda. Om jag inte förbereder mig för vad det vara må har jag heller inget att hämta, dvs inget att skörda. Det är upp till en själv om det finns något att skörda. Vad vore livet om man inte hade något att se fram emot. Jag planerar för saker som ska hända längre fram utan att lägga till ”om jag lever då”. T ex planerar jag för min 80-årsdag som ska firas i Göteborg och som jag skrev om i bloggen om tidsresor. Jag tänker LEVA ända till jag dör, inte bara överleva. Därför sår jag hela tiden. Jag vill inte vakna en morgon och tänka ”vad ska jag göra idag”. Dagen ska vara inplanerad i förväg. När jag är på landet tar trädgården mycket tid. Häromdagen t ex skördade jag bondbönor som jag tillredde och blandade med chevreost, hackad mynta, rivet citronskal och en vinegrettsås av citronsaft och olivolja. Detta bjöd jag mina tjejvänner på i torsdags. Det var filosofiska flickträffen som träffades hos mig och vi hade en varm och livlig kväll. Förutom bondbönesallad bjöd jag på laxpaté med romsås, ädelostquiche, italiensk caprese och nybakat bröd som avåts med fläderblomssaft och vitt vin.Jag höll följande tal:
Förflutet, nutid och vår framtid se´n
har Einstein sagt är blott en illusion
men vi som lever mitt i denna tid
vi vet att den består av minnen dock
av vad som hände förr uti en tid
då när vår framtid ännu oviss var
och framför allt vi inte alls förstod
att tiden då blev grunden till nå´nting
som ännu efter väldigt många år
finns kvar i möten man behöver för
att väl förvalta all den rikedom
som ju vår gamla vänskap blivit till.
Jag tror vi alla vet vad sorger är
då livet nån gång tufsat till vår själ
de finns därinne i ett eget litet rum
men när vi lärt hur de behandlas ska
då gäller det att tala om minsann
att jag är jag och jag är himla bra.

Det där med tid jag vet vi alla har
en egen tro om vad det är för nå´t,
för mig den är, jag tror, nog cirkulär
men ock jag har en annan teori
att tid den är precis som energi
den ej försvinner helt och ej förgås
istället så den övergår och blir
till minnen som jag sedan släpar på
ja allt, av både bittert också ljuvt.

För varje fredag nu jag går på dans
som ger motion åt både kropp och själ
och inte minst varenda en hormon
får sig en kick och undrar vad står på
har tanten galen blitt på gamla da´r.

Men detta allt ihop tillsammans är
en människa med liv och känslor i
som lever, som kan älska och har själ
ett liv där kärlek är en viktig del
när goda vänner träffas och har fest
på en av livets många nya da´r.
Jag är så härligt och oändligt rik
mitt hela hjärta nästan sprängs därav
så därför tack för att ni finns med mig.

onsdag 12 augusti 2009

- Vad hade du för tid?

- Vad hade du för tid?
En fråga lösryckt från sitt sammanhang säger inte mycket. Det skulle kunna handla om ett klockslag. T ex Vid vilken tid skall du vara hos tandläkaren eller hos doktorn. Eller hur mycket tid hade du på dig för att bygga färdigt din båt. Eller vid vilken tid måste du vara hemma, jag får vara ute hur länge jag vill. Eller också kan frågan ställas då man kommit i mål efter 100-metersloppet eller som när jag fick frågan igår efter orienteringen.
- Vad hade du för tid?
- 36 min och 38 sek och det är hittills den bästa tiden på min bana bland damerna. Alla är inte i mål ännu så vi får se om den håller.
Den höll och jag var jätteglad. Det kändes precis som i ungdomens dagar då jag för det mesta vann. Men det var för över sextio år sedan. Sedan när man bildade familj och fick barn så blev det inte av att man gav sig ut på orienteringstävlingar förrän jag blev pensionär, då en kompis från ungdomstiden lockade mig med på en tävling. Det gick inte så bra kan jag säga. Förr hade kartorna som man tävlade med skala 1:100.000 medan idag springer man för det mesta på 1:10.000 där t o m stora stenar är utsatta på kartan och kontrollerna är gömda.
Nåväl det var i alla fall kul att vara ute i skogen igen och springa med karta och kompass. Sedan dess har jag fortsatt och jag har oftast klarat att hitta alla kontrollerna och kommit i mål men alltid på en dålig tid. Ända till i går då jag på en tävling för veteraner lyckades ha den bästa tiden bland damerna. Det var en kort bana och jag ska erkänna att vi var bara 8 stycken tävlande damer men jag var faktiskt bättre än många av herrarna på samma bana. De flesta medtävlarna har dessutom orienterat i alla år och inte gjort uppehåll som jag.
Som sagt: Vad hade du för tid? Jag hade en bra tid och jag hade tid. Jag använde min tid till att springa på tid. Har du tid? Ja, jag har tid. Har du tid att vänta på mig så kommer jag så fort jag får tid. Får tid? Vem ger mig tid?

onsdag 5 augusti 2009

Tidsresor framåt och bakåt.

Att styra sin tid är, som sagt, bara ytterligare en av alla tidsaspekter. En annan aspekt på tiden är, som jag också fick tips om i DN häromdagen, att som i Barbro Lindgrens författarskap göra tidsresor. En resa till hennes eget barndomsland väcker minnen som hon förmedlar till dagens barn när de läser hennes böcker där de får möta mytologiska minnesbilder fyllda av hot, hemligheter och lyckostunder.
En annan tidsresa gjorde Jakubowski i samma DN då han påminner oss om vad som hände för 80 – 90 år sedan då finansvärlden skakades i sina grundvalar. Precis som det händer nu (som sagt: tiden är cirkulär) Men då hade vetenskapen istället en guldålder då sammanhangen för relativitetsteorin, kvantmekaniken och ofullständighetsteoremet upptäcktes. En av ”upptäckarna” var Einstein som jag gärna återkommer till då han ersatte den absoluta tiden och det absoluta rummet med en absolut rum-tid. Einsteins relativitetsteori har ljusets hastighet som den yttre gränsen för hur fort information kan förflyttas. Också tiden har en begränsning – den är relativ och inte absolut, som hos Newton.
Eftersom vi nu har en finanskris borde ju vetenskapen också ha en guldålder igen. Har den det? Hur är det på kommunikationsfronten? Kommer fildelning, facebook och film i mobilen kontra telecom och bloggandet och twitter att gå till historien som något lika stort som relativitetsteorin?
Varken nu eller sedan kommer man att kunna se in i framtiden…. eller? I alla fall håller jag på att planera för framtiden. Jag önskar så innerligt gärna att en gång till innan jag dör få höra och dansa till musik av Becke och hans gäng tillsammans med Jörgen Zetterquist och Jompa m fl. Becke lovade då han spelade på min 70-årsdag att spela på min 80-årsdag. Därför har jag ordnat lokal den 15 maj nästa år och tänker bjuda in ett 60-tal av vänner och släktingar till fest. Jag tror att med god planering och med hjälp av mina barn och barnbarn ska det kunna bli rai-rai i Göteborg. Men som sagt det krävs god planering framåt i tiden.