söndag 15 september 2013
Tiden går och nu fyller min svärdotter 40 år.
Till Hanna, 40 år 2013
Jag faktiskt många vänner har
och med de flesta är jag också släkt
för att de bär på gener ifrån mig
men se´n det också finns en del
som knutit band med Leifs och mina barn
och kära Hanna du är en av dem.
Vi vet att ingenting i livet gratis är
nej för det mesta krävs det kämpaglöd
så även när små barn blir till minsann
men efter mycken möda hände det
en flicka och en pojk såg dagens ljus
så raden utav barnbarn blev till sju
Och se´n du skaffat dig en profession
som också kostat tid och energi
är ock beundransvärt på många sätt
men för ett mönsters linjer hit och dit
ska bli på sådant sätt att det berör
det måste ha ett sting liksom struktur.
Jag läst att Hanna faktiskt sagt en gång
att till naturen har hon starka band
där som idéer hämtas upp helt lätt
ibland kan också något oväntat
helt plötsligt bli till ljuvlig harmoni
när som hon blandat något ärvt med nytt
just som hon fångat tankens snabba flykt
en rörelse, ett infall i ett språng
så gör en konstnär utav stora mått
och därför är jag himla glad att jag
har blivit svärmor just till dig min vän.
torsdag 12 september 2013
Kräftkalas på Hjuvik.
Jag undrar om det någon finns som vet
vad hela tiden är för någonting
en del de säger den är cirkulär
men andra att den endast framåt går.
Jag tror att vi nog var och en
har fått ett stycke av en evig tid
en liten bit som delas upp i år
och som man sedan samlar på.
Men tiden ingen guldkant har
i fall man inte själv förgyller den
och därför är jag väldigt glad för att
få komma hit och fira kräftans dag
det är ju tradition just varje år
få äta, surpla ur varenda klo
det är så himla gott minsann men att
det blir en fest beror nog allramest
att jag får va´ tillsammans här med er.
Vi känt varandra uti många år
ja, faktiskt man kan säga att de är
en viktig del av våra långa liv
med alla minnen vi tillsammans har
då särskilt Bittan, Eva också jag
när vi var små och på kalasen då
vi drack choklad med grädde ovanpå
när som vi satt i herrummet minsann
fastän vi bara flickor var just då
ni bodde uti Änggården jag minns
en himla massa år sen nog det är
och om man sedan tänker på hur som
vår värld ser ut idag i orostid
där livet inte alltid är så lätt
så har vi nog ju haft det ganska bra
och inte minst på denna träff
jag är så himla glad att få va´ med
att skåla också sjunga kräftans lov
ja, det är tiden när den är som bäst.
Britta i september 2013
söndag 8 september 2013
Kursträff 2 september 2013
För det mesta jag vet
vad som är upp och vad som är ned
att solen är gul och att månen finns
men det är inte alltid som man vet
vad sanning är och ibland man inte veta kan
om människor just menar vad de sagt
men något som jag säkert vet det är
att överallt det finns små rosa rum
ett rum för kärleken som viktig är
en kärlek skön som griper tag i oss
som värmer och som kryddar våra liv
ett rum för ljuset, det som lyser upp
och visar oss var stigen ringlar sig
ett ljus som finns uti ett inre rum
och som jag tror man kanske växer av
ett rum för livet i en stor natur
oändlig den natur som bjuder oss
att leva här och nu i skördetid
i blå natur vårt öde stakas ut
utav en väldigt mäktig regissör
som kan va´ hårdhänt när den vill
med blixt och dunder och med regn
kan dock ironiskt le med läcker sol ibland
för vår natur har alltid trumf på hand
så´n tur att det då också faktiskt finns
små mellanrum som lyser här och var
kom hit och var med mig en liten stund
jag är ditt närmsta mellanrum minsann
för där finns tid för poesi och dans
för frihet och små snedsprångs vilda lek
idag här finns ett särskilt sådant rum
för vänners samvaro med mat och prat
om hur det var en gång
då vi slöts samman i vår kurs
då vi var väldigt väldigt små
men sedan tiden har jag tror
nog format oss så att
i denna dag vi vet att vi är himla bra.
Ulla B
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)