lördag 26 januari 2013

Tidens värde

Det är ju så, har jag märkt, att när man är pensionär har man gott om tid men ont om pengar medan man, när man arbetar har ont om tid men ganska gott om pengar. Då ställer jag mig frågan om vilket värde tiden har. Förmodligen har det med kapitalismen att göra eftersom det för med sig att tiden är mer värd när jag har ont om den. Nu när jag är äldre kan jag själv bestämma över tiden och det borde ju ge tiden ett högre värde. Nej, just det tid går inte att räkna i pengar, eller? Samhällsekonomiskt har tid med produktion att göra. Ökar man produktionen till det dubbla under en viss tid så skapas ett större värde för den tiden och det kan räknas även utanför arbetslivet. Då uppstår nämligen det paradoxala att fritiden räknas som allt mer dyrbar trots att den blivit längre. För ungefär tolv veckor sedan fick jag en ny höftkula och från att efter operationen ha haft stora svårigheter att röra mig och också stor smärta är jag nu fullständigt återställd och klarar mig utan hjälpmedel om jag inte räknar skohorn förstås. Då vill jag mena att en tid av tolv veckor har haft ofantligt stort värde för mig. Tiden har givit mig kraft och att jag kan röra mig utan smärta. Nu kan jag använda tiden till dans, motion och varande. En höftoperation är lika med medicinsk teknik som gör tiden ännu mera värd då jag nu är arbetsför igen. Jag klarar att sköta mig själv och behöver inte belasta samhället. Min tid kan stå till förfogande för mina barnbarn till exempel.