Tid för uppbrott.

Som jag sagt tidigare kan allt inrymmas under rubriken tid och rum, t ex juletid, vintertid, sommartid, blomstertid, middagstid, bråda tider, onda tider, goda tider och just nu är påskatiden liden.
På tal om påsk så sägs det att den handlar om hur Jesus fick lida för våra synder. Religionen är mytisk, eftersom den bygger på myten om evigt liv och uppståndelse från det döda. Hur kan en myt då upphöjas och bli statlig som den var till alldeles nyss, undrar jag. Troll, andar och spöken är också mytiska, men inte har de varit statliga. Jovisst ja, jag glömde "den helige ande", den var statlig.
Tro kan byggas på mycket som t ex österländsk mystik eller kvantfysik. Oj då, då är vi inne på Einstein igen. Kvantfysik är intressant och som jag gärna skulle vilja ha utrett. Återkommer till det.

Jag har inte valt att bli hedning utan jag har accepterat att jag är det och vill tro på människan. Men jag har en "gud" och hon heter naturen. I naturen bor kraften, kraften att flytta berg. Se bara vad som hände i Italien nyss eller kraften att skapa älskliga små blommor med doft av myrra. I naturen bor kärleken. Naturen har livet i sin hand.
Bertil Torekull har alltid värnat om den lilla människan och i det sammanhanget sagt många bra saker som att ”Min tid har alltid varit nu.” Han tror på uppbrottets möjligheter. ”Vi har en negativ inställning till uppbrott i Sverige, trygghetsfixerade som vi är. Här står trofasthet och lojalitet högt i kurs. Fler borde säga ifrån istället för att kompromissa, jamsa med och tvingas ta konsekvenserna av beslut de egentligen inte ställer upp på. Dessutom vill jag ingjuta lite styrka hos dem som tvingas till uppbrott.”, skrev han för länge sedan.