Betänketid

Betänketid.
Som sagt, vi är inne i mörkrets tid som man måste värja sig mot och helst hålla på utsidan och i stället ta in ljuspunkter i hjärtat. Men ljuspunkter måste man skapa själv till skillnad från mörker som bara finns ändå.
Det är så kul att skriva om tid eftersom det inte finns något rätt eller fel, bara olika åsikter. Någon sa att tiden går fort när man har roligt och frågade sig då om man måste ha tråkigt för att få ett långt liv. Det blir svårt för man vill ju inte ha tråkigt. Sedan är frågan vad som är ett långt liv. Själv brukar jag säga att jag vill leva ända till jag dör. Med leva menar jag då att det jag gör ska kännas meningsfullt i både själ och kropp, dvs ej blott överleva.
Tyvärr har jag förnummit att vänner i min omgivning pga min ålder ofta behandlar mig som mindre vetande. Och kanske är det i det sammanhanget som ljuspunkterna kommer in. För när jag träffar på människor som respekterar mig för den jag är och inte för min ålder, känns det bra. Bland de människorna finns naturligtvis mina verkliga vänner, mina barnbarn, mina ljuspunkter som jag känner står mitt hjärta nära tom närmare än mina barn ibland.
Bodil Jönsson frågar t ex ”om kulturen verkligen har råd med att gamla människor inte bidrar med sina insikter och sådana korn av sanning som faktiskt kan uppenbaras först sent i livet?” Hon säger också att ta ut glädjen i förskott är den säkraste glädjen.( på tal om det ser jag med glädje fram mot dansen på Alvik i morgon)
Hon menar också att man ska unna sig betänketid.
Betänk det, mina läsare.