Nog är det konstigt. Jag har flera gånger återkommit till vad stelnad tid är och skrivit om det.
T ex att Einstein menar att ”materia är stelnad energi” och då har jag menat att ”minnen är stelnad tid”. Minnena är inte stelnade men tiden stelnade till för ett ögonblick. Precis som jag tidigare har sagt att tid är som energi, den försvinner inte utan omvandlas till något annat som t ex minnen, ångest eller tillfredställelse.
Så är det alltså med stelnad tid. Den finns kvar i våra minnen och kan väckas till liv då vi minns tiden då det begav sig.
När jag sedan hittar dessa mina egna funderingar kring tid blir jag inte så lite förvånad då jag ser att professionella filosofer ägnar sin tid till att klara ut just detta.
T ex hittar Stina en understreckare i SvD som heter ”Med tiden kanske vi lär oss att förstå tiden” och som hon skickar till mig och som jag läser och försöker förstå. Författaren som är professor em i teoretisk filosofi kan sitt ämne och jag kanske inte förstår allt, men artikeln har som slutsats att vårt universum bara är en liten del av ett stort multiversum som består av myriader av universa
Nåja, det är spekulationer och det är vad vetenskapen hänger sig åt. Han säger att tiden är endimensionell och har en riktning t ex från morgon till kväll eller från barndom till ålderdom och Einstein säger i det sammanhanget att tiden är relativ. På tal om riktning så nämns också ordet tidspil som har att göra med kvantmekaniken och som har att göra med atomernas oordning – entropin. Problemet med tidspilen är sambandet mellan entropins ökning och tidens riktning. Allt som sker i världen beror på vad som skett tidigare eftersom entropin ständigt ökar vilket ställer många frågor.
Jag ska be Magnus förklara för jag förstår bara delvis. Tids nog träffar jag honom. Är nu i färd med att hitta en dag då alla mina barn och barnbarn kan ses hos mig på en soppsöndag som jag brukar ordna. Men det gäller att hitta en tid som passar så många som möjligt av femton stycken.
Om det finns en tidspil, vad är då tidsspill frågar jag.
torsdag 28 oktober 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar