Tiden går hela tiden

Sist jag skrev i min blogg väntade jag fortfarande på sommarvärme. Nu har den kommit och idag har jag hissat ned jalusierna på min inbyggda balkong och stängt alla dörrar och fönster för att hålla värmen på utsidan eftersom den nu är uppe i 28 grader. Är för tillfället ensam här uppe då ingen finns i det andra huset och jag njuter av ensamheten.
Har hittat en bra rytm med morgonbad med simtur strax efter klockan sex och sedan frukost med första delen av DN och sedan skrivprojekt. Lunch med kulturdelen mellan klockan elva och tolv och sedan vila och en kort slummer. Efter klockan två blir det fysiska aktiviteter. En gång i veckan cyklar jag sju kilometer till ICA Maxi och handlar dvs 1,5 mil fram och tillbaka, andra dagar ska gräset klippas, trädgården skötas och som nu i värmen bära upp vatten från sjön att vattna med. Dessutom firar jag fortfarande min 80-årsdag. Häromdagen ordnade faluteves pensionärsklubb en båtresa på Runn och firade de som fyller jämna år i år. Vi blev bjudna på resa och lunch och då tackade jag med följande blankvers:
EN SLUSSBRUD.
Jag undrar om det någon finns som vet
vad tiden är för någonting
en del de säger den är cirkulär
men andra att den endast framåt går
jag tror att vi nog var och en
har fått ett stycke av en evig tid
en liten bit som delas upp i år
och som man sedan samlar på
och när man har en hög på åtti´ år så där
då börjar minnena att poppa upp
man minns hur väldigt kul det var ibland
men också sorgen tittar fram ett grand
för det är faktiskt inte alltid som
det känns som livet är en fest
då är det tryggt att många vänner ha
just alla ni som äro här idag.

Bland alla dessa gamla gäng jag känt
finns ock ett troget dalagäng och tänk
att nu jag åker båt med dem på Runn.
För länge se´n jag jobbade i Leksand
Och byggde där en studio som blev
så bra att SVT på denna la beslag
den tidens vänner finns ju också kvar.

När jag nu ser tillbaks på år som gått
jag undrar så och tänker: hör du liv
du tog så smala vägar där ibland
du lät mig falla ner i svarta hål
det gjorde väldigt ont och där var mörkt.
Men livet tog min vilsna hand och sa
du måste hjälpa till och klättra nu
du måste finna dig en annan väg,
att växa och att hitta nya mål
och våga göra just precis tvärt om,
och därför har emellanåt jag gjort
en sväng åt alldeles ett annat håll
då jag vid ungefär vart femte år
gjort uppbrott eller också har bytt jobb
från sköterska till filmens heta värld
till chef och producent och recensent
och dessemellan ock fött trenne barn
de barn jag älskar högst på denna jord
dom är min rikedom, mitt guld.

Vi lever nu i livets blå berättelse
där vågor sakta röra tidens strand
där framtiden som börjar nu är vår
den fladdrar likt en fjäril i en håv
som man försiktigt måste handskas med.

Men tiden ingen guldkant har
ifall man inte själv förgyller den
och därför vill jag tacka nu för att
jag fick va´ med och låtsas va´
en slussbrud ibland vackra gossar här
om blott för denna enda lilla stund..