Skrivtid

8 juni 2010
Tid är medvetandets sätt att hålla koll på skeenden, sägs det.
Jo, det ska gudarna veta för så många skeenden jag varit med om den senaste månaden så har det ändå fattats tid för andra skeenden. Det vill säga att min tid har varit fylld av att festa och inte minst av planerandet för att det skulle bli en bra fest. Sedan har det gått åt tid till att tacka alla som firade mig på ena eller andra sättet och att göra allt som inte blev gjort för festens skull.
Tänk bara på alla mina barn i min trädgård som blivit åsidosatta. För det första ville de komma i jorden och sedan ville de ha att dricka varje dag. Sånt tar sin tid. Idag är faktiskt första dagen på länge då jag i morse ställde frågan om vad jag skulle göra idag. Potatisen har kommit upp liksom bondbönorna och snart finns det sallad att skörda. Blommorna spirar på ännu vingliga stänglar och vill ha stöd. Trädgården har kommit igång på ett bra sätt.
Nåväl, nu äntligen skulle det bli tid för mitt skrivprojekt som påbörjades tidigare i vår. Jag har verkligen sett fram mot att få skrivtid.
Men nej, så enkelt är det inte, att tro att det är bara att börja där jag slutade för en månad sedan. Särskilt inte sedan jag upptäckte att alla anteckningar som jag behövde finns i Stockholm. Istället blev det att skriva om skrivandets våndor. Ska dock till Stockholm till helgen för att bli firad av mina barn och barnbarn på själva födelsedagen och de har lovat att jag ska inte behöva göra någonting mer än att ta emot deras hyllning. Det ser jag fram emot.
Sedan ska jag se till att få med mig rätt pärm när jag återvänder till landet och då ska jag skriva. Då ska jag ta mig tid till det. Nu blev det bara en blogg.