Skördetid är ju något som är förknippat med höst då det man sått på våren ska skördas. Visst är det så, men hela livet består av att så och skörda. Om jag inte förbereder mig för vad det vara må har jag heller inget att hämta, dvs inget att skörda. Det är upp till en själv om det finns något att skörda. Vad vore livet om man inte hade något att se fram emot. Jag planerar för saker som ska hända längre fram utan att lägga till ”om jag lever då”. T ex planerar jag för min 80-årsdag som ska firas i Göteborg och som jag skrev om i bloggen om tidsresor. Jag tänker LEVA ända till jag dör, inte bara överleva. Därför sår jag hela tiden. Jag vill inte vakna en morgon och tänka ”vad ska jag göra idag”. Dagen ska vara inplanerad i förväg. När jag är på landet tar trädgården mycket tid. Häromdagen t ex skördade jag bondbönor som jag tillredde och blandade med chevreost, hackad mynta, rivet citronskal och en vinegrettsås av citronsaft och olivolja. Detta bjöd jag mina tjejvänner på i torsdags. Det var filosofiska flickträffen som träffades hos mig och vi hade en varm och livlig kväll. Förutom bondbönesallad bjöd jag på laxpaté med romsås, ädelostquiche, italiensk caprese och nybakat bröd som avåts med fläderblomssaft och vitt vin.Jag höll följande tal:
Förflutet, nutid och vår framtid se´n
har Einstein sagt är blott en illusion
men vi som lever mitt i denna tid
vi vet att den består av minnen dock
av vad som hände förr uti en tid
då när vår framtid ännu oviss var
och framför allt vi inte alls förstod
att tiden då blev grunden till nå´nting
som ännu efter väldigt många år
finns kvar i möten man behöver för
att väl förvalta all den rikedom
som ju vår gamla vänskap blivit till.
Jag tror vi alla vet vad sorger är
då livet nån gång tufsat till vår själ
de finns därinne i ett eget litet rum
men när vi lärt hur de behandlas ska
då gäller det att tala om minsann
att jag är jag och jag är himla bra.
Det där med tid jag vet vi alla har
en egen tro om vad det är för nå´t,
för mig den är, jag tror, nog cirkulär
men ock jag har en annan teori
att tid den är precis som energi
den ej försvinner helt och ej förgås
istället så den övergår och blir
till minnen som jag sedan släpar på
ja allt, av både bittert också ljuvt.
För varje fredag nu jag går på dans
som ger motion åt både kropp och själ
och inte minst varenda en hormon
får sig en kick och undrar vad står på
har tanten galen blitt på gamla da´r.
Men detta allt ihop tillsammans är
en människa med liv och känslor i
som lever, som kan älska och har själ
ett liv där kärlek är en viktig del
när goda vänner träffas och har fest
på en av livets många nya da´r.
Jag är så härligt och oändligt rik
mitt hela hjärta nästan sprängs därav
så därför tack för att ni finns med mig.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar