Stelnad tid

Nog är det konstigt. Jag har flera gånger återkommit till vad stelnad tid är och skrivit om det.
T ex att Einstein menar att ”materia är stelnad energi” och då har jag menat att ”minnen är stelnad tid”. Minnena är inte stelnade men tiden stelnade till för ett ögonblick. Precis som jag tidigare har sagt att tid är som energi, den försvinner inte utan omvandlas till något annat som t ex minnen, ångest eller tillfredställelse.
Så är det alltså med stelnad tid. Den finns kvar i våra minnen och kan väckas till liv då vi minns tiden då det begav sig.
När jag sedan hittar dessa mina egna funderingar kring tid blir jag inte så lite förvånad då jag ser att professionella filosofer ägnar sin tid till att klara ut just detta.
T ex hittar Stina en understreckare i SvD som heter ”Med tiden kanske vi lär oss att förstå tiden” och som hon skickar till mig och som jag läser och försöker förstå. Författaren som är professor em i teoretisk filosofi kan sitt ämne och jag kanske inte förstår allt, men artikeln har som slutsats att vårt universum bara är en liten del av ett stort multiversum som består av myriader av universa
Nåja, det är spekulationer och det är vad vetenskapen hänger sig åt. Han säger att tiden är endimensionell och har en riktning t ex från morgon till kväll eller från barndom till ålderdom och Einstein säger i det sammanhanget att tiden är relativ. På tal om riktning så nämns också ordet tidspil som har att göra med kvantmekaniken och som har att göra med atomernas oordning – entropin. Problemet med tidspilen är sambandet mellan entropins ökning och tidens riktning. Allt som sker i världen beror på vad som skett tidigare eftersom entropin ständigt ökar vilket ställer många frågor.
Jag ska be Magnus förklara för jag förstår bara delvis. Tids nog träffar jag honom. Är nu i färd med att hitta en dag då alla mina barn och barnbarn kan ses hos mig på en soppsöndag som jag brukar ordna. Men det gäller att hitta en tid som passar så många som möjligt av femton stycken.
Om det finns en tidspil, vad är då tidsspill frågar jag.

Tiden då det begav sig.

Einstein har liknat tiden vid en näktergalsflock. ”Tiden fladdrar och flyttar sig och hoppar undan med dessa fåglar. Lyckas man fånga en av dem i en glasklocka, stannar tiden. Ögonblicket fryses för allt därinne; människor och träd och jord.”
Alltså måste det vara som jag har tolkat det: att stelnad tid blir till minnen som därmed bevaras och tids nog lär vi oss att ta vara på tiden så att den omvandlas till något bra, som jag tidigare skrev. Veckan som gått har innehållit många minnesvärda händelser.
Releasepartyt innehöll en film om Lars Sjögren, med restaurerade gamla hus och dess skönhetsvärden. Krabbfesten innebar förutom smakupplevelse också möten med alla mina barn och fyra sjättedelar av mina barnbarn. Göteborgsresan med faluborgarna späckades av stelnad tid med sina många infallsvinklar. Inte minst spårvagnsresan då jag under färd med mikrofon berättade om mina minnen då vi passerade Sahlgrenska sjukhuset där jag var elev i tre och ett halvt år och tog min sjuksköterskeexamen 1956. Men också då vi passerade avtagsvägen till Valands målarskola då den låg i Guldheden och där jag på en maskerad träffade mina barns far.
Igår hade pensionärsklubben på SVT träff med höstlunch som avåts på Operaterrassen under högtidliga former. Samtalade där med en av mina gamla arbetskamrater vilket ledde till levandegörande av minnen från då jag producerade teveprogram för barn.
Så är det alltså med stelnad tid. Den finns kvar i våra minnen och kan väckas till liv då vi minns tiden då det begav sig.

Tids nog

Vad menar kulturministern med att säga att det finns ingen svensk kultur? Jag vill hävda att jag är svensk och utan kultur är jag ingen. En kultur är en kultur är en kultur, vilket betyder att en kultur bara kan vara en(1) kultur som t ex spansk kultur, iransk kultur, aztekisk kultur, etruskisk kultur o s v. En kultur är något konstant men därmed inte oföränderligt. De flesta av våra seder och bruk som ju är definition på svensk kultur kan härledas långt tillbaka i tiden och det tar lång tid att införliva nya seder. Ta t ex julgranen som kom till Tyskland på 1600-talet och blev allmän i Sverige i mitten på 1800-talet och som nu tillhör svensk kultur.
Det är bra att det finns många kulturer i Sverige. Samtidigt är det viktigt att varje kultur får behålla sin särart. Jag vill hävda att det är varje människas kultur och kulturella ursprung som ger henne sin identitet. Kulturministern måste förklara vad hon menar med att det inte finns någon svensk kultur.
Har just varit i Dalarna och ”gjort vinter” i min trädgård. Nu åter i Sthlm hör jag på väderleksrapporten att frosten kom däruppe så det var på tiden att jag ordnade för det. På tåget åter läste jag i en bok om Einstein att han menar att ”materia är stelnad energi”. Jomenvisst och då menar jag att ”minnen är stelnad tid”. Minnena är inte stelnade men tiden stelnade till för ett ögonblick. Precis som jag tidigare har sagt att tid är som energi, den försvinner inte utan omvandlas till något annat som t ex minnen, ångest eller tillfredställelse.
Tids nog lär vi oss att ta vara på tiden så att den omvandlas till något bra. Att ha skrivprojekt är bra att placera tiden i. De finns då kvar präntade på ett papper som tidsdokument.
Veckan som just börjat kommer att inrymma många minnesvärda händelser,för mig tror jag, när jag ser framåt i tiden. Ett releaseparty, en krabbfest och en göteborgsresa med många infallsvinklar.

Det var på tiden.

Det var på tiden att jag fick lust att skriva i min blogg. Tiden har gått och jag har gjort allt möjligt sedan sist jag skrev. T ex har jag flyttat till Sthlm med krukväxter och sådant som inte klarar sig utan mig. Och så hann jag dansa på Alvik vilket jag saknat i sommar.
Sedan blev det en visit i Göteborg igen och det var inte fel. Bodde på Rörtången, en plats nära Marstrand hos kära vänner. Tiden har inte varit så snäll mot den ene vännen. Han har tappat tidsperspektivet och minnet har fått sig en knäck. Det är svårt att se en gammal bright vän släppa taget om tillvaron och bara glida med åt något håll. Där fick jag två verkligt friska salta bad. Det tog två dagar sedan innan jag duschade, för jag ville vara en salt brud ett tag.
Hann också träffa kålltorpstjejerna i Gbg. De som har träffats minst en gång i månaden i 64 år. Jag var med när vi började träffas på Ungdomsgården i Kålltorp på 40-talet, där vi såg till att vår ungdomstid blev rik på minnen man gärna ser tillbaka på. Det var tider det.
Har också tittat till huset i Falun igen och skördat tomater och squash och städat och badat. Men nu planerar jag för italienresan. Läser på, kollar kläder och laddar.
Birgerò, Birgerò
må ni tro
är vår klippa och bro
till var vi ska bo
i vårt vackra Veneto
vi ska äta och dricka, jo
smaka vin och sno
från plats till plats och glo
på tavlor av Giotto
liksom Mantegnas i lugnan ro
träffa Gargano
och laga risotto
få en glimt av Pierrot
med hjälp av Birgerò
vi har ett väldigt flow
jojo.

Tidsförvillelser

Nej, inte kan det vara höst redan som de säger. Kanske är vi på väg dit för just nu håller jag på med höstgrävningen i landen och har skördat det mesta. Dock inte tomatplantorna som dignar av hur många tomater som helst men ännu bara ett fåtal mogna. Squashen är heller inte klara att skördas. Dock är det badtid fortfarande. Såg ett vetenskapsprogram om hur man bör lägga upp ett dagsprogram. Förmiddagen bör ägnas åt filosofiska övningar som att läsa, skriva eller dega. Detta för att blodkärlens väggar är förtjockade på morgonen och skulle man utföra fysiska aktiviteter då så skulle det höja blodtrycket. Efter filosoferandet var det läge för en liten lur, sa de. Sedan passade det med motion då blodkärlsväggarna mjuknat. Denna förändringen hade med cortisolet att göra och fysiska aktiviteter efter lunch fungerade istället blodtryckssänkande.
Alltså har jag lagt allt trädgårdsarbete till eftermiddagarna och som avslutas med ett dopp. Temperaturen i vattnet har länge hållit sig kring 18 grader men idag var det nog bara 16. Det inbjuder inte till simturer men ett skönt dopp.
Igår var jag funktionär på en orientering som min klubb ordnade. Därefter var jag i tre olika affärer, Tekniskt Magasin, Clas Olsson och Siba i Falun för att köpa ett nytt batteri till min mobiltelefon eftersom det inte var mottagligt för fler laddningar. Men ingen hade ett som passade men telefon. Du får söka på nätet, sa de och det är inte så himla lätt eftersom jag inte vet vilket batteri det är som passar just min telefon.
Nu har jag lagt ned det projektet till jag kommer till Sthlm på torsdag. Jag får klara mig utan mobilen.
På fredag är det tid för dans igen. Det ser jag fram emot.

Tidpunkten

Har varit i Göteborg och var tvungen att besöka Tidpunkten som är det ställe man går till för att ladda sitt spårvagnskort för att kunna åka spårvagn eller buss i Göteborg. Där kan man också få alla tider man behöver för att ta sig från ett ställe till ett annat. Jag skulle till Hjuvik för att besöka och bo hos mina kusiner och inte minst skulle det vankas kräftor på kvällen. Det blev en festlig kväll. Nästa dags morgon tog jag på mig baddräkten under mina kläder och promenerade ned till deras brygga för att ta årets salta bad. Det blåste pålandsvind vilket betydde att allsköns havets lösdrivande växtlighet hade samlats just kring trappan där jag skulle kliva i. Själva badet och simningen varade bara några minuter eftersom vattnet redan hade hösttemperatur. Jag badade inte näck men när jag klev upp var jag inlindad i sjögräs och tång och skulle väl kunna fylla Näckens roll om jag hade haft rätt instrument. Konstaterade att det faktiskt inte var någon badtid på västkusten längre. Den tidpunkten var förbi.
Man kan samla på mycket, t ex år. Jag skrev en gång att tiden ingen guldkant har om man inte själv förgyller den, så när man samlat och har en bunt på 80 år då är det tid att ställa till med fest. Det blev en mycket lyckad fest så nu har jag börjat samla på fester också. Att fylla 80 har dragit med sig fem stycken.
Mötestider. Sedan gammalt har jag också samlat på möten. Ibland kan man bestämma tid för ett möte. Ibland sker ett möte utan att man bestämt tid. Man bara möts. Så skedde på tåget från Göteborg. Tåget var fullsatt och bredvid mig satte sig en dam i sina bästa år. Vi började trevande prata om ditt och datt som avgångstider och vädertider. Jag var heller inte sen med att berätta om mina 80-årsfester. Sedan vet jag inte hur det gick till men snart hade jag berättat om viktiga saker som hänt i mitt liv. Inte för att jag hade behov av det utan för att den jag pratade med var en människa som lyssnade. Jag blev alldeles upprymd och vi pratade om hur man kan ta vara på möjligheterna i livet både till det ena och det andra. Även om det dröjde så fick jag äntligen till en fråga om vad hon gjorde och fick då klart för mig att hon var en inspirationskälla för sin omgivning. Inte förrän vi skulle gå av tåget bytte vi namn och adresser med varandra. Det kallar jag ett MÖTE.
På tal om möten, snart är det tid för dans. Det är också möten av bästa sort.

Tiden lider

Tiden lider och med den sommaren. Efter en regnig natt med dagens regntunga skyar ännu kvar anar man vad som komma ska.
Vår tid är idag klockorienterad medan den förr var uppgiftsorienterad. Uppgifterna utfördes på dagtid då man hade hjälp av ljuset. Man tog ledigt när uppgiften var utförd eller arbetade dubbelt så hårt för att hinna före mörkrets inbrott och en sådan tidsordning ledde ofta till dålig ekonomi. Men industrialismen ledde till klocktid och bättre ekonomi. Men hur blir det med vår rastlösa iver att idag målmedvetet konsumera tiden. Blir vi lyckligare?
Har man ensam ansvar för två barnbarn vars föräldrar måste lämna sommarhuset för att tjäna ihop till brödfödan så blir man både klockorienterad och tidslineär. Barnen bestämmer och tiden går.